Inbördeskrig i Jugoslavien
Efter marskalk Titos död år 1980 infördes ett kollektivt styre i Jugoslavien, eftersom det inte fanns någon stark ledare. Serbiens president Slobodan Milosevic fråntog Kosovo dess autonomi och ställde landet under serbisk ledning. De serbnationalistiska strömningarna i Kosovo ökade, vilket stärkte nationalisternas inflytande i andra delstater. Slovenien och Kroatien förklarade sig självständiga 1991, och Makedonien och Bosnien-Hercegovina följde efter 1992. Serbien och Montenegro bildade en federation, Förbundsrepubliken Jugoslavien.
1991 blossade ett kort inbördeskrig upp i Slovenien, men landet tilläts utträda ur Jugoslavien. Kriget fortsatte i Kroatien med att serbrebeller intog Krajina och Östslavonien. I juni spridde sig striderna till Bosnien-Hercegovina och fortsatte i drygt tre år.
I december 1995 undertecknades Dayton-avtalet. En IFOR-styrka placerades i Bosnien för att övervaka att avtalet efterlevdes. Jugoslavien hade sönderfallit i fem internationellt erkända självständiga stater: Bosnien-Hercegovina, Kroatien, Makedonien, Slovenien och Jugoslavien.
Familjerummet
Föreläsningar
Besök oss på Facebook
Abisko Gränsförsvarsmuseum
Nordkalottens hemliga rum
Sveriges militärhistoriskta arv
